frokenjernisacsson

Klockan är nästan halv elva.
När jag är klar med detta inlägget är klockan sökerligen slagen mer än sagda tid.
Hur som helst.
Smörgåsan tårtan är äten.
Mor och far sover i soffan.
Sängen är nybäddad.
Överallt brinner ljus.
Dan före dopparedan på helgenandsgatan lider mot sitt slut.
Det har varit en traditionell sådan i år.
Smörgåstårtan har funnits där, och den nybäddade sängen.
Som alltid.
Trygghet.

Utöver det har jag fått prata av mig  rejält över ett antaltimmars lång lunch med mina barndomsvänner.
Jag är för ung för att kalla dem så va?
Vi är för nära varandra för att säga så?
Hur som helst, dessa två hjältar tillhör tre av mina bästa gångna år, sen delade våra liv på oss.
Men ibland trotsar vi livet och umgås ändå. När vi får ihop det.
Och det fick vi idag.
Och jag hoppas verkligen vi får det framöver.
Ju mer desto bättre.

Sen bakade jag julgodis med lilla söta fröken lejon.
Och däremellan, det vill säga HELA dagen har jag snorat, snutit mig, nyst och fräst.
Jag vet inte vilken rad i ordningen det är i år som jag är förkyld.
Vad gör jag för fel?

Go natt !